50 år sedan sexdagarskriget

Denna text skrevs av vår medlem Bengt-Ove Andersson på 50-årsdagen av sexdagarskriget. Den finns som pdf här.

50 sedan sexdagarskriget

Det är alltså 50 år sedan sexdagarskriget 1967, det som av större delen av arabvärlden men framför allt Israels ärkefiende Egypten var tänkt att göra slut på den judiska staten en gång för alla. Israel hade framgångsrikt försvarat sig efter sin födelse 1948, och efter vapenstilleståndet 1949 höll man ett område som i princip överensstämde med det man tilldelats genom FN:s delningsplan 1947. Men det var mycket svårförsvarade gränser, och på det smalaste stället var landet inte mer än 16 kilometer smalt. Dessutom var Jerusalem delat.

Av det ursprungliga Palestinamandatet, det som erövrats av britterna under första världskriget från Turkiet, hade cirka 75 procent redan 1922 skurits bort och gjorts till ännu en arabisk stat – Jordanien. När britterna överlämnade förvaltandet av resten av mandatet till FN 1947, tillsatte FN alltså en kommission som skulle komma med rekommendation om hur detta skulle fördelas. FN föreslog alltså en lösning där de västliga delarna tilldelades den judiska staten, och där Gaza-området och stora delar av Judeen och Samarien (vanligen kallat Västbanken) tilldelades landets arabiska invånare.

(Det är väl att märka att ingen då talade om en palestinsk nation eller ett palestinskt folk, helt enkelt för att inget sådan hade existerat historiskt. Däremot hade den judiska återuppbyggnaden av landet resulterat i en mycket stor arbetsinvandring från de omkringliggande länderna, och i ett mycket gåtfullt och olycksdigert beslut efter kriget 1948-49 beslöt FN att alla araber som uppehållit sig i landet i 2 år eller mer före 1948 automatiskt räknades som palestinska flyktingar.

Efter andra världskriget fanns flera miljoner flyktingar i Europa. Det skedde en enorm folkomflyttning och slutlig assimilering av dessa flyktingar i nya hemländer när krutröken lagt sig, precis som skett efter tidigare krig i historien. Men nu fanns plötsligt en märklig flyktingstatus som dessutom kunde ärvas, och det finns nu palestinska flyktingar i fjärde generationen. Skillnaden mellan andra krig och kriget 1948-49 var att Israels motpart aldrig existerade dess utgång eller överhuvudtaget erkände landets existens. ”Den sionistiska enheten” var ett vanligt uttryck.)

Jerusalems status

Jerusalem föreslog av FN bli en ”öppen stad”. Denna status skulle vara i nio år, och därefter skulle stadens invånare rösta om vilket land de skulle tillhöra. Eftersom judarna hade varit i klar majoritet i staden i nästan hundra år, finns ingen tvekan om hur omröstningen hade utfallit. Argumenten för att östra Jerusalem skulle vara ockuperat av Israel är alltså lika tunga som ett höstlöv.

Men när vapnen tystnade 1949, höll judarna den västra delen av staden, medan Jordanien höll den östra, som innehöll Gamla staden och judarnas heliga platser. Gaza-området hölls av Egypten, och Västbanken av Jordanien. Det fanns alltså inga hinder i världen för dessa länder att upprätta en palestinsk stat på dessa områden. Israel hade säkerligen accepterat det, i utbyte mot ett fredsavtal. Men arabländerna hade redan i FN förkastat delningsförslaget och sagt nej till fred och nej till en judisk stat.

Nassers roll

Det var aldrig någon tvekan om att det var Egypten och president Nasser som var Israels ärkefiende, med Syrien som god tvåa. Nasser utlöste redan 1956 ett nytt krig då han förstatligade Suezkanalen och stoppade den för israelisk sjötrafik. Resultatet av det kriget var att Israel erövrade Sinaihalvön, men lämnade tillbaka den för att kontrolleras av en FN-styrka. Kriget, där både Storbritannien och Frankrike tillsammans med Israel tog till vapen för att häva den olagliga blockaden av Suezkanalen, upphörde efter att Sovjet hotat att ingripa militärt och ett tredje världskrig hotade.

Åren 1949-1967 präglades till stor del av ”nålsticksanfall” in i Israel från Gaza och Västbanken, samt resulterande israeliska räder in i dessa områden. 1967 hette Israels premiärminister Levi Eshkol. Han var en duglig statsman och byråkrat som hade lyckats bygga upp en god infrastruktur i Israel, men han var knappast en ledare som ingav respekt för presumtiva fiender. Egypten och Syrien var nu klientstater till Sovjet, som hade utrustat dessa och andra arabländer med toppmodern krigsutrustning. Även Israel hade rustat, och bland annat köpt stridsflygplan från Frankrike, men landets litenhet gjorde att det framstod som en munsbit för de samlade arabarméerna.

Nasser framstod som alltmer segerviss under den militära uppladdning som skedde, medan Eshkol gav ett närmast räddhågat intryck under sina offentliga framträdanden. Utgången kändes given, och hela omvärlden höll andan inför den urladdning som skulle bli slutet på den 19-åriga sagan för den lilla återuppståndna judiska staten. Märk väl att ingen gjorde något aktivt för att hjälpa Israel eller garantera att landet överlevde, medan Sovjet öppet agerade rustmästare och militär rådgivare för arabsidan.

Den minst villiga i den arabiska militäralliansen var Jordaniens kung Hussein, men han valde att inte spräcka den mäktiga militäralliansen. Israel hade försäkrat honom om att om Jordanien inte anföll Israel, skulle inte Israel anfalla. Men han gick med i kriget, och resultatet blev att Jordanien förlorade inte bara östra Jerusalem utan hela Västbanken.

Krigets officiella orsaker

Om man vill söka efter en officiell förklaring till sexdagarskriget, duger det så kallade vattenkriget lika bra som något annat. 1964 blev israelerna klara med ett omfattande, cirka 13 mil långt system av kanaler och pipelines som pumpade vatten från Jordanfloden till Negevöknen. Detta uppfattades av araberna som ett hot eftersom den uppodlingsbara arealen nu växte, vilket möjliggjorde ökad inflyttning av judar. Därför började syrierna avleda Jordanflodens tillflöden på sin egen mark. Israelerna besköt avledningsarbetena, och stridsvagnsslag utkämpades. Till slut blev den israeliska träffsäkerheten för mycket för syrierna, och avledningsprojektet lades ner. Istället påbörjade syrierna en våldsam beskjutning av gårdar och kibbutzer i norra Israel från sina ställningar i Golanhöjderna. I början av april skickades Israels flygvapen upp för att göra slut på artilleribeskjutningen. Syrierna skickade upp sina ryska MiG-plan, men israelerna i sina lättare Mirageplan sköt ner sex av dem utan egna förluster, och flög därefter ett ärevarv över Damaskus. Sovjet förlorade ansiktet, FN kritiserade, araberna rasade.

Nasser krävde att FN-styrkorna skulle lämna Sinai, vilket de gjorde utan knot. Det är värt att observera att själva syftet med dem var att agera som en buffert mellan Israel och Egypten och undvika krigshandlingar, men när Nasser krävde det lydde man genast och lämnade Israels hela södra flank öppen. Den israeliska tvehågsenheten gentemot FN förbyttes nu i häpen misstro. (Det är ett förhållande som består än idag, och Israel kommer säkerligen aldrig att låta sin existens vila på några FN-garantier.) På TV kunde man se folkmassor i Kairo, Damaskus och Bagdad som vrålade: ”Död åt judarna.”

Sovjet spelade sitt eget spel, och meddelade Nasser den 13 maj att Israel drog samman stora pansarstyrkor vid Syriens gräns och tänkte gå till anfall, något som var helt gripet ur luften. (Sovjets ambassadör i Israel erbjöds att följa med på en tur längs nordgränsen, men vägrade.) Nasser stängde nu Tiransundet för israelisk sjöfart, något som i sig var en giltig krigsorsak och gav israelerna rätten att svara med krigshandlingar. Den 1 juni tillträdde en samlingsregering i Israel med tanke på det dödliga hotet mot landets existens, med Moshe Dayan som försvarsminister. Till arabsidan kom också trupper från Irak, Saudiarabien, Algeriet och Kuwait, men det var aldrig någon tvekan om vilka som var huvudaktörer.

Krigets förlopp

5 juni.

Man beslöt sig för att ta tjuren vid hornen och slå till först. Morgonen den 5 juni angrep israeliska jaktplan det egyptiska flygvapnet och slog ut 286 av dess 420 plan medan dessa ännu stod på marken. Man anföll sedan med pansar i norra Sinai, och tack vare sitt luftherravälde hade man efter den första dagen strider nästan utplånat de egyptiska trupperna vid Rafah. De egyptiska generalerna ville inte öppet erkänna sitt misslyckande för Nasser utan skyllde på att brittiska och amerikanska plan hade deltagit i anfallet. Jordanien inledde krigshandlingar genom att beskjuta västra Jerusalem med artillerield och låta sitt flygvapen anfalla Netanya. Israel svarade med att låta sitt flygvapen anfalla flygfält i Jordanien, Syrien och Irak. Jordaniens flygvapen var utplånat. Den israeliska armén omringade nu Jerusalem.

6 juni.

De egyptiska styrkorna blev illa åtgångna när de retirerade på Sinaihalvön. Israelerna erövrade på morgonen Jenin och delar av östra Jerusalem. Striderna där krävde särskilt mycket manspillan på den israeliska sidan eftersom man hade stränga order att inte använda tanks eller tunga vapen, för att skydda de heliga platserna. Det finns många gripande vittnesbörd om de israeliska soldaternas rörelse när de nådde fram till Klagomuren (Kotel), dit de helt nekats tillträde under Jordaniens ockupation. Jordanierna hade använt platsen som latrin och häststallar.

7 juni.

Israel hade nu erövrat hela Västbanken och Sharm el-Sheikh vid Röda havet. Samma dag godkände Jordanien FN-resolutionen om eldupphör.

8 juni.

Även Egypten godkände resolutionen om eldupphör. Dock upprepade Nasser anklagelsen att britterna och amerikanerna hade deltagit i striderna på Israels sida. Natten 8-9 juni nådde israeliska styrkor fram till Suezkanalen. De israeliska styrkorna började beskjuta de syriska ställningarna på Golanhöjderna.

9 juni.

Striderna vid Golanhöjderna fortsatte.

10 juni.

På förmiddagen stormade israeliskt infanteri Golanhöjderna och drev efter hårda strider undan de syriska styrkorna. Till slut godtog även Syrien FN:s krav på eldupphör.

Reaktioner i Sverige

Världen stod slagen med häpnad. Jag minns hur jag som elvaåring såg de svartvita bilderna på TV med Moshe Dayan med sin svarta ögonlapp, stående i sin jeep i stridens hetta. På ett vis blev han den som förkroppsligade det nya Israel, den nye juden, sabran. Plötsligt försvarade sig judarna och lät sig inte längre fösas ihop och förintas. Sveriges statsminister Tage Erlander kan sägas ha symboliserat ”gammelsossarna”, de som såg Förintelsen och Israels födelse, och som såg den israeliska återuppbyggnaden av landet genom kollektiva insatser och kibbutzer i ett land som byggde på allas lika rättigheter och värde – något som låg närmare det socialistiska idealriket än något annat dittills gjort.

Erlander höll ett tal där han kom in på det pågående kriget, och uttalade förhoppningen att Israel skulle vinna. Femton år senare, 1982, under det pågående Libanonkriget, höll dåvarande statsminister Olof Palme ett annat tal vid TCO-kongressen, där han jämförde israelerna med nazister. Det illustrerar vilken omsvängning som skedde efter 1967 i Sverige gällande synen på Mellanösternkonflikten, en omsvängning han själv till stor del var ansvarig för.

Fram till 1967 hade västvärldens bild av Mellanösternkonflikten varit den där en liten kämpande demokrati – vars folk dessutom på ett när hade förintats  — försöker överleva i ett hav av regressiva diktaturer. Nu hade Israel för första gången på allvar visat musklerna och bildligt sopat golvet med sina fiender. Och nu var dessutom 1968 i vardande, då en hel generation (bortskämda och aningslösa) studenter villigt ställde sig under den röda fanan. För dem blev nu Israel inte en demokrati bland diktaturer, utan USA-imperialismens förlängda arm och brohuvud i arabvärlden. Genom någon märklig tankekullerbytta ansåg man sig plötsligt ha mer gemensamt med kvinnoförtryckande diktaturer än med en sekulariserad, demokratisk stat.

Om Erlander symboliserar gammelsossen med sympati för Israel, får Palme symbolisera den svenska socialdemokratin efter 1968. Göran Persson gjorde ett tappert och i flera år framgångsrikt försök att ändra kurs, men läget nu med Margot Wallström är värre än någonsin. Det bör dock sägas att de borgerliga regeringarna inte i någon högre grad har vågat bryta av från den förda Mellanösternpolitiken. Den verkar närmast sitta i väggarna på Rosenbad.

Vägen framåt

Arabvärlden var som bedövad efter den förödmjukande förlusten. Israel gjorde vissa gester för att visa god vilja, som att låta Tempelberget – platsen för det gamla judiska templet och numera Klippmoskén – förbli i arabisk kontroll. (Klokheten i detta har ifrågasatts genom åren, och Tempelplatsen kan nu tjäna som en minimodell av en muslimsk palestinsk stat, där inga andra trosriktningar tolereras. Dessutom har den muslimska religiösa myndigheten till många judiska arkeologers vanmakt och förtvivlan tagit sig för att schakta bort mängder av urgamla artefakter ända tillbaka till kung Salomos tid, och absurt men högljutt hävda att det inte finns några judiska band till platsen.)

Sovjet å sin sida slickade såren och började redan återupprusta Egypten och Syrien. Det skulle dröja sex år innan nästa krig, och det var ett krig som höll på att bli slutet för Israel. Men man segrade till slut även den gången, och under de 44 år som gått sedan dess har ingen stående armé anfallit Israel. Det innebar inte att det blev fred, utan terrorismen blev det nya vapnet.

Resultatet av sexdagarskriget blev att Israel vann stora landområden, som man genast räckte fram som förhandlingsbricka för att förmå motsidan att skriva på ett fredsavtal. Dessvärre har det inte funnits någon trovärdig fredspartner under de 50 år som gått, även om västvärlden med Sverige i spetsen gjorde allt man kunde för att lyfta Yasser Arafats status från terroristledare till statsman. På de områden som överlämnats till PLO i fredsförhandlingar har utvecklingen gått bakåt; korruptionen med biståndsmedel galopperar och förföljelsen av kristna och oliktänkande har ökat.

Man kan bara konstatera, som flera redan gjort, att det endast är under israeliskt styre som alla i Jerusalem tillförsäkras att deras rättigheter och tillträde till sina olika heliga platser garanteras. Om östra Jerusalem skulle överlämnas till den palestinska sidan skulle förhållandena genast återgå till de som rådde före 1967, och Israel kommer aldrig att gå med på detta.

Bengt-Ove Andersson

Lars Adaktusson ny ordförande

Lars Adaktusson, ny ordförande för vänskapsförbundet Sverige-Israel, som föreningen numer heter.

Stefan Dozzi kommenterar:

– Vi hälsar Lars Adaktusson varmt välkommen som ny ordförande för vänskapsförbundet Sverige-Israel. Och vi tackar varmt Mathias Sundin som lämnar som ordförande för nya uppdrag i Riksdagen.

Se reportage i tidningen Dagen.

Rikskonferens 5-7 maj

Årets rikskonferens för Sverige-Israel hålls den 5-7 maj på Elite Hotel i Norrköping.

Det är ett digert program med talare som Europaparlamentarikern Lars Adaktusson, Israels ambassadör Isaac Bachman, riksdagsledamöterna Magnus Oscarsson och Mathias Sundin.

Program och anmälan nedan:

Fredag

18.00 Sabbatsmiddag med underhållning

Lördag

Efter frukost, visning av Norrköpings synagoga och stadsvandring genom det judiska Norrköping

12.00 – 12.45  Lunch
12.45  Välkomsttal från Norrköpings kommun
13.00 – 14.30  Balfourdeklarationen 100 år – dess betydelse för Mellanöstern och Israel. Kristina Toledano Åsbrink.
14.30 – 15.00  Eftermiddagskaffe
15.00 – 15.30  Presentation av den nya organisationen
15.30 – 16.45  Årsmötesförhandlingar

17.00 – 18.00  Ambassadör Isaac Bachman
19.00 – 21.00  Festmiddag med tacktal till avgående ambassadör Isaac Bachman, lotteridragning

Söndag

08.00 – 09.00  Frukost
09.00 – 10.00   Ulf Öfverberg ”50 år sedan sexdagarskriget och Jerusalems återförening”.
10.00   Förmiddagskaffe
10.30 – 11.30  ”Sverige och dess hållning till Israel.” Mathias Sundin och Magnus Oscarsson                       11.30-12-15  Lars Adaktusson
12.15  Lunch och avslutning

Kostnad: Fredag-söndag seminarier inklusive middagar, luncher och fika 1160 kr.

Del i dubbelrum: 650 kr/natt. Enkelrum 1100 kr/natt.

Vill du bara gå på delar går det bra:

Sabbatsmiddag, fredag, 320 kr

Seminarier, lördag, inkl. lunch 220 kr

Middag, lördag, 400 kr

Seminarier, söndag, inkl. lunch 220 kr.

Anmälananmalan@sverigeisrael.org

Ange ditt namn, adress och telefonnummer samt vilka delar du kommer medverka på under helgen och om du behöver hotellrum.

Israelnytt nr 11 – 5 maj 2017

Israelnytt är ett nyhetsbrev som kommer ut veckovis med med högaktuella artiklar om veckans händelser i relationerna mellan Sverige och Israel.

1) Sverige isoleras av striden mot Israel
2) Wallström måste reagera mot antisemitiska konspirationsteorier

3) UNESCO – öppet brev till Margot Wallström
4) Fatah och Hamas enas om att Israel inte har någon rätt att existera
5) Sveriges vice statsminister likställer palestinskt och israeliskt uppviglande
6) Potifars hustru: Längs antisemitismens stigar
7) Förbindelser mellan EU och Israel: Trojanska hästar, ormar, stegar och bojkotter
8) Undersökning: Arabiska medborgare tror högre om Israel än vad israeliska judar gör
9) Gott & Blandat

Läs hela nyhetsbrevet här!

Bli även gärna prenumerant.

Res med oss till Israel!

Nu kommer möjligheten att få (åter)uppleva Israel och allt vad landet har att erbjuda och mer därtill!

 

Samfundets resa till Israel

2 – 12 november 2017

Program:

Torsdag 2 nov Avresa från Arlanda kl 10.00. Efter mellanlandning i Köpenhamn anländer vi till Tel Aviv kl 19.05. Därefter far vi söderut till ökenstaden Arad som ligger nära Döda havet. Vi övernattar i Inbar på Arad Hotel

Fredag 3 nov Från Arad reser vi längs Döda havet genom Negevöknen ner mot Eilat och gränsövergången till Jordanien. Efter att ha passerat gränsen vid Arava far vi till Aqaba. Vårt hotell ligger nära den fina sandstranden vid Tala bay. Vi övernattar på Marina Plaza hotel.

Lördag 4 nov Vi kopplar av på förmiddagen med bad i Röda havets varma vatten eller i hotellets pooler. Efter lunch ger vi oss ut på jeeptur i Wadi Rum som är ett av världens mest fascinerande ökenlandskap med en hisnande natur. Under turen ser vi också på historiskt viktiga platser och får information om beduinernas liv och traditioner. Vi reser så vidare till Petra som vi når sen eftermiddag/kväll. Vi övernattar på Petra Guest House

Söndag 5 nov. Efter frukost går vi från vårt hotell ner till den mytomspunna klippstaden Petra som är ett av världens sju nya underverk. Här finns inte mindre än 800 olika byggnader och monument, de allra flesta uthuggna direkt ur de rödskimrande klipporna. När vi lämnar Petra beger vi oss mot Amman. Vi bekantar oss först med Ammans historia genom att besöka Citadellet och andra historiska platser innan vi ser på det moderna stadslivet och kulturen i Amman. Vi övernattar på Amman International Hotel.

Måndag 6 nov Vi börjar dagen med att fortsätta vår sight – seeing i Amman innan vi ger oss av mot berget Nebo som är en plats med stor religiös betydelse. Berget beskrivs i Bibeln som den utkiksplats där Moses för första gången fick se Kaanans land. Härifrån får vi en panoramavy över Juda öken och Döda havet. På dagar med klart väder kan vi se ända till Betlehem, Herodes fästning Herodium, Jerusalem och Jeriko. Under dagen får vi också bada i Döda havet på Amman Beach Resort innan vi beger oss mot Allenby bridge/ Hussein bridge för att passera över gränsen till Israel. Vi övernattar på Hotel Eyal.

Tisdag 7 nov Vi börjar med att se oss omkring i Jerusalems gamla stad och fortsätter sedan att titta på det moderna Jerusalem. Bland annat besöker vi Mishkenot Sha’ananim som är den första judiska stadsdelen utanför murarna av Jerusalems gamla stad. I dag är Mishkenot Sha’ananim ett av Jerusalems mest attraktiva områden med vackra parker, trendiga caféer, restauranger och butiker. Vi åker vidare till det pittoreska Ein Kerem där vi ser på Chagalls berömda glasmålningar i synagogan vid Hadassa. Övernattning på Hotel Eyal.

Onsdag 8 nov Fri dag för att koppla av och utforska Jerusalem på egen hand. Reseledarna finns till hands under dagen och hjälper gärna till att ordna önskade aktiviteter. De som vill är välkomna att besöka DVIs tandklinik. Vi rekommenderar ett besök på Israel museum och på Jerusalems mest berömda livsmedelsmarknad Machane Jehuda. Övernattning Hotel Eyal

Torsdag 9 nov Vi lämnar Jerusalem på morgonen och besöker först ett av Förenade Israelinsamlingens projekt, barnbyn Neve Michael och ser hur de tar hand om de ca 250 utsatta barnen som bor där under familjeliknande förhållanden. Därefter gör vi ett besök på Tishbi Winery där vi kan prova vin och choklad. Pris 40 shekel som ej är inräknat i resepriset. Här finns också utsökt olivolja och marmelad att köpa. Så åker vi upp på Karmelberget där vi bland annat besöker en av drusbyarna. Sedan åker vi till Atlit, ett läger som britterna inrättade för judiska invandrare på 1930-talet. Här

fängslades tusentals judar som kom till Israel 1945 efter att ha överlevt koncentrationslägren i Europa. De trauman som de överlevande led när de anlände till lägret är nästan obeskrivbara. Hit blev de fraktade i boskapsvagnar till baracker som var nästan identiska med dem i koncentrationslägren. Efter Atlit reser vi längs kusten mot Tel Aviv och gör några stopp längs vägen. Övernattning på hotell Metropolitan.

Fredag 10 nov Vi börjar med att besöka ”Independence Hall” där vi får en guidad tur om hur Israel utropades 1948. Därefter ser vi oss omkring i Tel Avivs olika stadsdelar exempelvis Neve Tzedek och de jemenitiska kvarteren. Vi besöker de livliga marknaderna Carmel och Nachalat Binyamin. Övernattning på Metropolitan Hotel

Lördag 11 nov. Ledig dag att se sig omkring på egen hand och att bada i medelhavets vågor. Det går att promenera överallt i Tel Aviv. Eftersom det är sabbat är det knappast någon trafik alls. Längs Rothschild Boulevard finns många vackra Bauhausbyggnader att titta på. Det är fint att promenera längs den 13 kilometer långa stranden som mynnar ut i den gamla delen Jaffa, som är som en stad i sig. När sabbaten är slut blir stadslivet intensivt igen och lever upp till ”Staden som aldrig sover”. Reseledarna finns till hands under dagen. Övernattning Metropolitan Hotel

Söndag 12 nov Hemresa. Den morgonpigge hinner med ett dopp eller promenad innan vi beger oss till flygplatsen för att flyga hem kl 12.55 Vi landar på Arlanda kl 16.50.

Pris: 19 998 kr per person i delat rum. Enkelrumstillägg 4 200 kr

Samfundet Sverige – Israels plusgironummer är: 357649-3 Markera betalningen med Samfundets resa samt ditt namn.

Flygtider;

DY4153 02NOV Arlanda – Köpenhamn 1000 1110

D83790 02NOV Köpenhamn – Tel Aviv 1345 1905

DY4546 12NOV Tel Aviv – Arlanda 1255 1650

Pris i delat dubbelrum: 19 998 kronor

Enkelrumstillägg: 4 200kr

Priset är baserat på minst 16 deltagare.

Priset inkluderar:

Flyg (Tur och retur) med Norwegian inklusive skatter

 Två stycken väskor incheckat bagage

 Möte och assistans på flygplatsen i Tel Aviv

 10 hotellnätter

 Halvpension frukost och middag

 Skandinavisktalande guide (Marie Ben Rei)

 Luftkonditionerad buss enligt program

 Entréer enligt program

 Dricks är ej inkluderat

Avbeställningsförsäkring

För avbeställningsförsäkringen samarbetar Apollo med Gouda Reseförsäkring.

Försäkringen kostar 5 % av resans totalpris och ger exempelvis skydd om du tvingas avbeställa din resa på grund av att du blivit sjuk, eller om sjukdom drabbat någon nära anhörig. Försäkringen täcker även eventuella ombokningskostnader, om du drabbas av någon av nämnda händelser. För mer information och fullständiga villkor, se http://www.gouda-rf.se/

Villkor

Anmälningsavgift på 1500:- betalas in vid bokningen

 Anmälningsavgiften är ej återbetalningar

 Slutbetalning ska vara Samfundet tillhanda 60 dagar innan avresa

 Eventuell namnändring kan ske mot avgift

Vi reserverar oss för oförutsedda händelser som ligger utanför Apollos kontroll som berör resans produkter, exempelvis ändrade valutakurser, skatter och avgifter samt händelser som är att hänföra till force majeure.

För mer information, se Apollos Gruppresevillkor för reguljärflyg.

http://www.apollo.se/infor-resan/resevillkor/gruppresor-reguljarflyg

ANMÄLAN 

Anmälan sker till Lars-Åke Hallin genom att maila in det ifyllda formuläret och maila till honom. Anmälan snarast!

En anmälningsavgift, 1500 kr betalas in senast 10 dagar efter anmälningstillfället till plusgironummer: 357649-3

Lars-Åke Hallin

E-mail: lars-ake.hallin@swipnet.se Telefon: 070- 394 64 49  eller 08-712 61 39

Lotta Jansson E-mail: lotta.owen.jansson@gmail.com

PERSONLIGA UPPGIFTER

Tilltalsnamn ……………………………………………………………………………………………………………………

Efternamn ………………………………………………………………………………………………………………………..

Adress: ……………………………………………………………………………………………………………………………..

Postnummer/ort: ………………………………………………………………………………………………………………

Mobilnummer: …………………………………………………………………………………………………………………..

E-mailadress ………………………………………………………………………………………………………………………

Skriv gärna ja om enkelrumstilägg önskas:

Israelnytt (tidigare Snabbnytt) är ett nyhetsbrev som varje vecka skickas till Sverige-Israels medlemmar och andra intreserade.
Israelnytts sammanställning, notiser och översättningar görs av dess redaktör om inte annat särskilt angetts. Hör gärna av Dig med frågor, synpunkter eller förslag till Sverige-Israels generalsekreterare Stefan Dozzi: stefan.dozzi@sverigeisrael.se
Israelnytt nr 10 – 28 april 2017
Nyhetsbrev från Samfundet Sverige-Israel
Veckans innehåll:1) Ta del av det andra Israel i veckans nyhetsbrev!
Denna veckans Israelnytt tar oss bakom det Israel vi så vanligtvis hör och läser om. I Israel har det varit en pågående diskussion om vilka förpliktelser landet ska ha för att hjälpa människor som är fast i fruktansvärda krig. Vi uppmärksammar detta genom att ta upp en aktuell artikel som publicerades i Jerusalem Post i början av april.

2) Sveriges stöd till terrorn
Ulf Öfverberg

PA:s terrorstöd har varit föremål för diskussion i flera länder under lång tid. USA har sedan 2015 minskat landets biståndsanslag till den palestinska administrationen på grund av det stöd som betalas ut för terrorhandlingar. Utbetalningar har även fått europeiska länder att reagera. Bland annat diskuteras frågan i Tyskland. Men i Sverige är det tyst.

3) Lövin vill inte granska palestinska skolor

Som Israelnytt rapporterat om har den palestinska utbildningsministeriet nyligen brutit kontakten med UNRWA, sedan det framkommit att UNRWA bland annat planerar att tona ner anti-israeliska beskrivningar liksom lovord för palestinska fångar i sin läroplan för UNRWA-skolor i palestinska områden. Regeringen tycker att kontrollmekanismerna fungerar.
4) Svensk flathet gentemot Palestina
Anders Gustafsson

Regeringen säger att Sverige ska vara en moralisk stormakt men så länge man visar flathet och kravlöshet i biståndsgivningen till palestinierna ekar de orden tomt. Och att förse biståndet med tydliga krav och villkor är inte att ta ställning i den komplicerade Israel-Palestina-konflikten. Det är att stå upp för grundläggande värderingar som ska gälla all svensk biståndsgivning.

5) Rivlin: Situationen för kristna i Mellanöstern en ”vanära mot mänskligheten”

Det judiska folket ”vet bättre än någon annan vad det innebär att be i rädsla och drabbas av terrorism” och lovade att Israel skulle ”skydda ens religionsfrihet, den personliga säkerheten och säkerheten för era heliga platser”.sade den israeliske presidenten Reuven Rivlin under ett besök i samband med påsken.

6) Hur är det med det kristna kulturarvet?

Gunnar Olofssons fråga om det kristna kulturarvet är snarare mer berättigad att gälla de muslimska länderna i Mellanöstern, skriver Monica Strandow.

7) Rabbiner uppmanar till handling, hjälp till syrier som är fast i inbördeskriget
”Kärlek för andra människor som motiverar människor att dela den andres sorg och att ta sig själva för att hjälpa dem är en av Torahs värderingar”, skrev Rabbi Amit Kola, författaren till Beit Hillels positionspapper.

”Att rädda livet jämförs med att rädda en hel värld … Att hjälpa icke-judar genom att ge dem grundläggande behov är en gärning av vänlighet och en av vägarna för freden och den judiska lagen. Dessutom är deltagande i sådana ansträngningar också en helighet av Guds namn. ”

8) Första kvinnliga domare utnämnd till att döma i Sharia domstol i Israel 
”Detta är ett beslut med många konsekvenser rörande allt som är relaterat till att främja kvinnans status inom det arabiska samhället”, säger riksdagsmannen Issawi Farij. ”Vi kunde vidarebefordra beslutet  med stöd av shari’a – domstolarnas ledarskap. En annan symbol för diskriminering av arabiska kvinnor har upphört. ”

9) FN:s generalsekreterare: Att förneka Israelis rätt att existera är en modern form av antisemitism

”Ni kan vara helt säkra på att jag som FN: s generalsekreterare kommer att stå i förgrunden i kampen mot antisemitism, och säkerställa så att FN kan vidta alla möjliga åtgärder för att antisemitism skall fördömas, och om möjligt utrotas från jordens yta ”, sa Guterreres

10) Anmälan till Samfundet Sverige – Israels Riksårskonferens i Norrköping 5-7 maj 2017
Israel jubilerar – Sverige accelererar. Glöm inte att anmäla er till årets spännande Riksårskonferens!

Ta del av det andra Israel i veckans nyhetsbrev!
En späckad vecka är över och nu strax väntar en långhelg.
Denna vecka har som vanligt varit händelserik i de svensk-israeliska relationerna.

Vi ser, sakta men säkert, hur man vågar ställa kritiska frågor om saker man tidigare vetat om men haft närmast beröringsskräck mot. En av dessa kritiska infallsvinklar handlar om svenskt, men också i förlängning europeiskt, bistånd till uppvigelse av våld och historieförvanskning.

I Skandinavien, resten av Europa och i USA, börjar man nu äntligen fråga sig om man skall villkora palestinska biståndet för att säkerställa att medlen används för att uppmuntra till fredlig lösning och samexistens. I veckans Israelnytt uppmärksammar vi hur Mikael Oscarsson, återigen, påpekar Sveriges ansvar som givare till UNWRA (UNRWA anklagas av flera för att uppvigla till våld, historieförvanskning). Detta uppmärksammar även ledarskribenten Anders Gustafsson som menar på att förse biståndet med tydliga krav och villkor är inte att ta ställning i den komplicerade Israel-Palestina-konflikten utan att det i själva verket är att stå upp för grundläggande värderingar som ska gälla all svensk biståndsgivning

Ulf Övferberg tar upp den palestinska myndighetens terrorstöd som varit föremål för debatt i flera länder. Men inte i Sverige.

Denna veckans Israelnytt tar oss bakom det Israel vi så vanligtvis hör och läser om. I Israel har det varit en pågående diskussion om vilka förpliktelser landet ska ha för att hjälpa människor som är fast i fruktansvärda krig. Vi uppmärksammar detta genom att ta upp en aktuell artikel som publicerades i Jerusalem Post i början av april.

Situationen för de kristna i Mellanöstern och Israels relation till de sina uppmärksammas.

Och glöm inte att ta del av Hannah Hatib som blir den första kvinnliga domaren vid Israels sharia domstolar för den muslimska minoriteten.

Stefan Dozzi
Generalsekreterare
Samfundet Sverige-Israel

Med Din hjälp vill Sverige-Israel göra Sverige till Europas mest Israelvänliga land! Bli medlem genom http://www.sverigeisrael.se Vi är också tacksamma för varje bidrag PG 357649-3! Det går också bra att skicka en slant via SWISH: 123 326 43 30. Många hjärtliga tack för Ditt stöd!

Sveriges stöd till terrorn
I kölvattnet av terrordådet i Stockholm kommer nu en rad av åtgärder att följa. Exempelvis ska medlemskap i terrororganisationer snabbutredas i syfte att förbjudas. Men samtidigt fortsätter Sverige att indirekt stödja en terrorism som drabbar människor i Israel; ett land vars medborgare länge har utsatts för terrorns prövningar, skriver Ulf Öfverberg.

Enligt palestinsk lagstiftning får terrordömda och deras familjer sin försörjning av palestinska myndigheter. Jerusalem Center for Public Affairs har i en gedigen genomgång räknat fram det stödet till 315 miljoner amerikanska dollar per år. Det är omkring 2,7 miljarder svenska kronor. Nästan dubbelt så mycket som Sverige ger i bistånd till PA, Palestinska myndigheten, under fyra år!

Terrorn mot israeler har resulterat i nästan 700 israeliska offer, hundratalet skjutningar, femtiotalet bilramningar och nästan 300 knivattacker. För den internationella publiken tar PA och dess ledare Mahmoud Abbas avstånd från terrorn mot israeler. Men samtidigt fortsätter utbetalningarna till terroristernas anhöriga.

PA mottar mellan 2015-2019 1,5 miljarder kronor i svenskt bistånd. Därmed är Palestina det land som får överlägset mest pengar per capita i svenskt bistånd. Av de tio länder som Sverige gav mest bistånd till förra året får Palestina per capita nästan dubbelt så mycket bistånd som Somalia, som kommer på andra plats, och 50 gånger mer än Bangladesh, på tionde plats. Och då är Palestina, enligt FN, ett av de mest utvecklade biståndsländerna.

Föremål för diskussion

PA:s terrorstöd har varit föremål för diskussion i flera länder under lång tid. USA har sedan 2015 minskat landets biståndsanslag till den palestinska administrationen på grund av det stöd som betalas ut för terrorhandlingar. Utbetalningar har även fått europeiska länder att reagera. Bland annat diskuteras frågan i Tyskland. Men i Sverige är det tyst.

Vi kan tycka olika om den israeliska regeringens politik men det kan inte anses vara en politik för fred att ge bistånd till en regim som inte bara är patriarkal, nepotistisk och korrumperad utan också med omfattande ekonomiska utbetalningar stödjer terrorism mot civila israeler. Kanske kan terrordåden mot våra egna medborgare ge nytt perspektiv på det svenska biståndet till en regim som stödjer terror.

Ulf Öfverberg

ordförande Samfundet Sverige-Israel Stockholm

Lövin vill inte granska palestinska skolor

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) är fullt nöjd med hur FN-organet UNRWA sköter sina åtaganden i palestinska skolor. I en interpellationsdebatt i riksdagen på tisdagen avvisade hon därmed krav från Mikael Oscarsson (KD) om att granska hur väl de mänskliga rättigheterna efterlevs inom den palestinska grundskolan.

Det var inte första gången som Mikael Oscarsson reste frågan om det svenska biståndet till UNRWA (United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East). FN-organet ansvarar för skolgången för 312 000 palestinska barn och ungdomar på Västbanken, i Gaza och i östra Jerusalem.

Mikael Oscarsson påpekade Sveriges ansvar som givare till UNRWA, och gav flera exempel på hur palestinska skolor upprätthåller bilden av Israel som fiende och våld och martyrskap som en väg framåt.

Exempelvis är över 30 av den palestinska myndighetens skolor uppkallade efter terrorister, berättade han, samtidigt som ordet ”fred” saknas i läromedlen och Israel sällan är med på kartorna i palestinska skolböcker.

Men Isabella Lövin menade att problemet är överdrivet, och att detta problem även finns i israeliska skolböcker.

– Regeringen är medveten om att det förekommer en omfattande debatt om i vilken utsträckning det förekommer uppvigling på israelisk och palestinsk sida i skolböcker och att frågan är omtvistad, sa hon.

– Regeringen anser inte att interpellantens påståenden om den utbildning de palestinska skolbarnen får är rättvisande – vare sig i UNRWA-skolor eller i de andra palestinska skolor som använder samma läroplan.

Hon sa sig dessutom vara fullt nöjd med de kontrollmekanismer som finns, genom UNRWA:s givarländer och den israelisk-palestinska utbildningskommitté som följer upp Oslo-avtalet.

I stället förde hon över frågan till israelisk konfiskering och rivning av byggnader på Västbanken, i den så kallade Sektor C.

– Jag kan hålla med Mikael Oscarsson vilken dag som helst på året om att hatpropaganda är fullständigt förkastligt och att det inte är vägen framåt, sa statsrådet.

– Men kan Mikael Oscarsson hålla med om att illegala bosättningar och konfiskering av biståndsfinansierade strukturer på ockuperad mark är något som vi ska fördöma?

Isabella Lövin påpekade även att Mikael Oscarssons exempel var hämtade från 2010 och 2013, före den senaste översynen av UNRWA:s utbildningsarbete och den palestinska myndighetens läroplan.

Men enligt Jerusalem-baserade Impact-se (Institute for Monitoring Peace and Cultural Tolerance in School Education), som bland annat granskar läromedel som ges ut av den palestinska myndigheten, har situationen inte förbättrats.

I en rapport som kom tidigare denna månad uppger organisationen att de läromedel som getts ut av den palestinska myndigheten på senare år snarare är mer problematiska än tidigare.

Rapporten grundar sig, enligt Jerusalem Post, på en genomgång av 45 läromedel och lärarhandledningar för grundskolan som gavs ut 2016.

Exempelvis, skriver tidningen, saknas Israel på kartan i en bok för tredjeklassare. I en annan bok för samma årskurs finns en bild av hur elever i ett klassrum ser på en tom plats, där det står ”martyr”.

I en lärobok för matematik för fjärdeklassare ska eleverna räkna ut hur många ”martyrer” som dog i de två tidigare intifadorna. På sidan finns ett foto av ett begravningståg med kistor draperade i palestinska flaggor.

Dessutom skriver israeliska medier om att den palestinska utbildningsministeriet nyligen brutit kontakten med UNRWA, sedan det framkommit att UNRWA bland annat planerar att tona ner anti-israeliska beskrivningar liksom lovord för palestinska fångar i sin läroplan för UNRWA-skolor i palestinska områden.

I ett tillkännagivande på sin hemsida skriver ministeriet, enligt Times of Israel, att förslaget till ändringar av läroplanen är ”en förolämpning av det palestinska folket, dess historia och kamp”, och att brytningen kommer vara till dess att UNRWA ”korrigerar sin position”.

Eva Janzon

Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Världen Idag den 26 april

http://www.varldenidag.se/nyheter/lovin-vill-inte-granska-palestinska-skolor/Bbbqds!bzWxQMI1XKyWMZF4Scb8Q/

 

Svensk flathet gentemot Palestina

Sverige måste sätta upp hårdare villkor för biståndet till Palestina. Anders Gustafsson

Sverige är en oproportionerlig stor biståndsgivare i allmänhet och till Palestina i synnerhet. Under innevarande femårsperiod ger svenska skattebetalare Palestina 1,5 miljarder kronor i bistånd.

Allvarlig kritik mot kravlösheten i det svenska biståndet till Palestina riktades inte minst i slutet av förra året då europaparlamentarikern Lars Adaktusson (KD) i en debattartikel uppmärksammade att Palestinska myndigheten ger löner och bidrag till personer som genomfört terrordåd samtidigt som den är en stor mottagare av svenskt bistånd (SvD den 6 december 2016).

Bakgrunden till Adaktussons artikel var en rapport från Jerusalem Center for Public Affairs som visade att Palestinska myndigheten varje år lägger motsvarande 2,7 miljarder kronor på löner och bidrag till personer som genomfört terrordåd. Det kan exempelvis handla om att terrordömda efter frigivning garanteras en anställning i Palestinska myndigheten.

Detta är givetvis helt oacceptabelt och borde ha lett till en omprövning av det svenska biståndet så länge terrorstödet fortsätter.

Nu återkommer Adaktussons partikamrat riksdagsmannen Mikael Oscarsson om biståndet till palestinierna. Oscarsson debatterade i tisdags det omfattande svenska biståndet till FN-organet UNRWA med biståndsminister Isabella Löwin (MP) i riksdagen. Anledningen till debatten var en interpellation från Oscarsson ställd till Löwin.

UNRWA är FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar som bedriver verksamhet i Libanon, Syrien, Jordanien och Palestina. Däribland undervisning för omkring en halv miljon elever, varav 312 000 på Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem. Det svenska stödet uppgick enligt regeringen till 300 miljoner kronor 2015, vilket gör Sverige till den femte största bidragsgivaren.

Anledningen till Oscarssons interpellation är uppgifter om att utbildningen i skolor finansierade via UNRWA förhärligar terrorism, exempelvis martyrskap, och att det är vanligt att Israel är raderat på kartor över regionen.

”Om det är så att en läroplan används där man för fram våldsförskönande och antisemitism och att skolböcker som används lär ut att Israel ska utplånas torde det vara väldigt problematiskt”, skriver Oscarsson i interpellationen. Ja, minst sagt ”problematiskt”.

I början av februari presenterade den ideella organisationen UN Watch en rapport som visar oroväckande många exempel på hur anställda vid UNRWA i Libanon, Syrien, Jordanien och Gaza, bland annat lärare och rektorer, sprider grov antisemitism och hyllar terror i sociala medier. Adolf Hitler hyllas exempelvis öppet.

Oscarsson vill se en oberoende och förutsättningslös granskning av hur UNRWA använder sina medel, däribland alltså stora summor svenska skattemedel. Det är högst rimligt.

Regeringen säger att Sverige ska vara en moralisk stormakt men så länge man visar flathet och kravlöshet i biståndsgivningen till palestinierna ekar de orden tomt. Och att förse biståndet med tydliga krav och villkor är inte att ta ställning i den komplicerade Israel-Palestina-konflikten. Det är att stå upp för grundläggande värderingar som ska gälla all svensk biståndsgivning.

Rivlin: Situationen för kristna i Mellanöstern en ”vanära mot mänskligheten”

Jag säger till er här, våra kristna bröder i Jerusalem, våra tankar är med er under denna svåra tid,” sade den israeliske presidenten Reuven Rivlin.

President Rivlin besökte Latinpatriarkatet i Jerusalem för att hedra påsken.Han beskrev de kristnas öde Mellanöstern som ”en vanära mot mänskligheten” under ett möte med överhuvudet för det latinska patriarkatet i Jerusalem och den grekisk-ortodoxa patriarken.

Presidenten noterade de senaste terroristattackerna mot koptiska kristna i Egypten samt förföljelsen av syriska kristna av ISIS och av andra extremistiska islamistiska grupper och sade att Israel skulle fortsätta att skydda sin kristna befolkning.

””Alla har vi sett bilderna från Syrien; Jag besökte några av de skadade som behandlades på israeliska sjukhus. Vad som händer där mot det kristna samhället – och mot hela landet – är en vanära mot hela mänskligheten. ”

Rivlin sa att det judiska folket ”vet bättre än någon annan vad det innebär att be i rädsla och drabbas av terrorism” och lovade att Israel skulle ”skydda ens religionsfrihet, den personliga säkerheten och säkerheten för era heliga platser”.

Ärkebiskop Pierbattista Pizzaballa, som för närvarande tjänar som den apostoliska administratören av det latinska patriarkatet, en interimistisk position, tackade Rivlin för dennas stöd.´Han noterade dock att Israel också drabbats av anti-kristna attacker, såsom brandattack mot kyrkan i Galileen, och nämnde Rivlins solidaritetsbesök med platsen. Pizzaballa sa att kristna var en kritisk del av landet och i Jerusalem. De utgör ”en integrerad del av stadens identitet, utan vilken Jerusalem inte kunde vara densamma”.

Grekisk-ortodoxa patriarken Theophilos III instämde med detta och kallade Jerusalem en plats som ”omfamnar en multireligiös och multietnisk mosaik” och sade att staden skulle kunna vara ett exempel på ”harmonisk samexistens och en syntes av traditioner och civilisationer.”

Artikeln har tidigare publicerats i Jerusalem Post den 19 april 2017 http://www.jpost.com/Israel-News/President-Rivlin-Plight-of-Christians-in-Middle-East-stain-on-humanity-488346

Hur är det med det kristna kulturarvet?

Insändare

Gunnar Olofssons fråga om det kristna kulturarvet är snarare mer berättigad att gälla de muslimska länderna i Mellanöstern, skriver Monica Strandow.

Gunnar Olofsson ställer sig frågan om man egentligen bryr sig om vad som händer i det heliga landet, i synnerhet undrar han över det kristna kulturarvets fortsatta varande. Hans fråga i det fallet är snarare mer berättigad att gälla de muslimska länderna i Mellanöstern, där odemokratiska regimer och fanatiker sakta men säkert utplånar de kristnas närvaro. Endast en spillra finns numera kvar av de kristna efter deras flertusenåriga historia i området. I Israel och Jerusalem kan däremot de tre monoteistiska religionerna samsas, och även de kristnas olika heliga platser är skyddade. Tyvärr har Betlehems och Nasarets kristna fått en svårare tillvaro på senare tid, vilket inte beror på israelerna.

Det är knappast något att förundra sig över att Israel förklarat Jerusalem som sin odelbara och eviga huvudstad som faktiskt grundades för tretusen år sedan. Under tvåtusen år av förskingring runtom i hela världen var judarnas ständiga bön: ”Nästa år i Jerusalem. LeShana Haba’ah b’Jerushalayim.” Trots förskingringen är det väl känt att det alltid funnits en judisk befolkning i landet.

Olofsson undrar också vad som händer när processen är fullbordad. Det finns fullt fog att ställa den frågan med tanke på vilka krafter som kämpar om att få makt över Jerusalem. Man behöver inte vara särskilt insatt för att förstå vad som händer om odemokratiska organisationer liknande Hamas och andra, som inte värnar om mänskliga fri- och rättigheter, och där hedersrelaterat våld och förtryck är accepterat förutom terrorhandlingar, skulle komma till makten.

Förutom dessa ovanstående frågor, undrar Olofsson över de palestinska flyktingarna. Han glömmer i sammanhanget att nämna alla de tusentals judiska invånarna som fördrivits från muslimska länder runt om i Mellanöstern. De som överlevde förföljelsen blev bestulna på allt de ägde, innan de tvingades att lämna länder de befolkat, till och med före islams inträde genom Muhammed. Det är väl känt att efter Förintelsen under andra världskriget hade judarna en fristad i Israel. Om deras rättighet till sitt hemland ifrågasätts; vem skulle då ha större rätt?

I nuläget finns möjlighet för alla religioner och folk att leva sida vid sida, och väldigt många bryr sig verkligen om vad som händer, både bland araber och israeler. Men förutsättningen är att det finns tolerans och en uppriktig fredsönskan. Det ser dock dystert ut för framtiden, med tanke på den indoktrinering som små barn blir utsatta för i palestina-arabiska skolor, finansierade med enorma penningsummor från västvärlden, däribland Sverige. Där har vuxna ett stort ansvar och framför allt de politiska ledarna. För att få en bra framtid, är det dags att lägga ner våldet och hatets handlingar. När det sker; först då kan man säga att processen börjar gå mot fullbordan.

Monica Strandow

Insändaren publicerades i Hela Hälsingland http://www.helahalsingland.se/opinion/insandare/hur-ar-det-med-det-kristna-kulturarvet och var ett svar på Gunnar Olofssons Vem tillhör Jerusalem?   http://www.helahalsingland.se/opinion/insandare/vem-tillhor-jerusalem

Rabbiner uppmanar till handling, hjälp till syrier som är fast i inbördeskriget

Den syriska, kemiska, vapensattacken i Idlib i veckan (början av april) har lett till ett ramaskri från rabbiner och rabbinska grupper mot blodbadet i landet, och efterlyser nu åtgärder för att hjälpa till att lindra situationen för syrier som har hamnat mitt i konflikten. Denna vecka (början av april)  publicerade den religiös-zionistiska, rabbinska, föreningen Beit Hillel ett positionspapper som diskuterar de möjliga skyldigheterna i judisk rätt gentemot syriska medborgare och vilka åtgärder som bör vidtas för att hjälpa icke-judar i en sådan kris. ”Kärlek för andra människor som motiverar människor att dela den andres sorg och att ta sig själva för att hjälpa dem är en av Torahs värderingar”, skrev Rabbi Amit Kola, författaren till Beit Hillels positionspapper. ”Att rädda livet jämförs med att rädda en hel värld … Att hjälpa icke-judar genom att ge dem grundläggande behov är en gärning av vänlighet och en av vägarna för freden och den judiska lagen. Dessutom är deltagande i sådana ansträngningar också en helighet av Guds namn. ” Rabbinen skrev att begränsningar inom judisk lag, som att ge fria gåvor till icke-judar, inte var relevanta för diskussionen eftersom gåvorna kunde betraktas som ”fredens vägar” och noterade att sådana restriktioner endast gäller för avgudadyrkare, vilka syrier inte är. Han noterade också att även om judisk lag ger preferens till välgörenhet till släktingar, kräver judisk lag också att man prioriterar välgörande givande av den som är mest i behov. Beit Hillel-ordföranden Rabbi Meir Nehorai sade: ”Torans vägar är vägar för fred, och därför är det inte bara tillåtet av ett religiöst bud att göra så (utan mer därtill) … tyvärr är vi vittne om massmord i Syrien och vi får inte ignorera denna hemska verklighet, men istället använda verktygen i våra händer för att förhindra död och folkmord. ” Till Jerusalem Post, uppmanade Rabbi Doniel Hartman, president vid Shalom Hartman Institute, konkreta åtgärder av staten Israel för att hjälpa till att förhindra massmord i Syrien, samt att skapa en dialog om ”social kritik” i frågan i israeliska samhälle. ”Tystnad möjliggjorde för Förintelsen att inträffa, och ord är förhandlingsåtgärder så att vi måste skapa ett utrymme för vår moraliska uppgörelse över vad som händer i Syrien”, säger Hartman. ”Vi måste vara en röst för social kritik som behöver höras inte bara, när judar är i fara, men när det finns en djup orättvisa någonstans i världen, att vara tyst är att bryta mot vårt mandat som judar och våra traditioners skyldigheter . ”

Han noterade emellertid att för att sådan social kritik ska vara giltig måste Israel ”hylla” sina egna sociala kritiker, men argumenterade för att landet haft motsatt inställning till sådana åsikter och har avvisat social kritik riktad mot dess politik, och handlingar.

I den mer praktiska verkligheten sade Hartman att Israel, som ett land, måste omfamna sin regionala supermaktstatus ekonomiskt, militärt och överväga åtgärder för att förhindra massmord i Syrien.

”Vår roll i världen har inte utarbetats. Vi är i 2017, lever genom en 1948-objektiv som är insatt att titta igenom 1967-objektivet. Vi är inte längre David, vi är Goliath, säger han.

”Vi måste växa upp i sionismen och ta vår plats i världsstadiet för sådana sorters saker … Som en supermakt kan vi skydda judar och bekämpa orättvisor samtidigt. Israel ska vara en del av en koalition som gör någonting, mycket möjligt militärt. Varför ska Israel inte vara en del av att framtvinga en no fly zon?. Varför stoppar vi bara Hizbollahs anskaffande av missiler? kanske borde vi också se till att civila inte gasas. ”

Artikeln har tidigare publicerats i Jerusalem Post i början av april

http://www.jpost.com/Israel-News/Rabbis-call-for-action-assistance-to-Syrians-caught-up-in-civil-war-486205

Första kvinnliga domare utnämnd till att döma i Sharia domstol i Israel 

Advokaten Hannah Hatib, från den norra israelisk- arabiska staden Tamra i dag blev i tisdags den första kvinnan som kommer arbeta som domare inom shari’a domstolar efter att en kommitté som leddes av israeliska justitieminister Ayelet Shaked godkänt Hatibs nominering. Riksdagsmannen Issawi Frej, som initierade möjligheten kallade detta ett ”historiskt beslut”. Hatib arbetar för närvarande som advokat och representerar även kunder i shari’a domstolar.

Shari’a domstolar avgör familjerätten inom det muslimska samhället, samtidigt som de har den unika myndigheten att diskutera äktenskapliga frågor. Shari’a domstolarna i Israel är muslimska motsvarigheten till rabinnatets, judiska domstolar. ”Detta är ett beslut med många konsekvenser rörande allt som är relaterat till att främja kvinnans status inom det arabiska samhället”, säger Farij. ”Vi kunde vidarebefordra beslutet  med stöd av shari’a – domstolarnas ledarskap. En annan symbol för diskriminering av arabiska kvinnor har upphört.

För att nå jämställdhet inom det israeliska samhället måste vi först garantera jämställdhet inom det arabiska samhället. Kampen mot diskriminering av arabiska kvinnor fortsätter.”

Artikeln är hämtad från JerusalemOnline

http://www.jerusalemonline.com/news/in-israel/local/first-female-judge-appointed-to-sharia-courts-in-israel-28072

 

FN:s generalsekreterare: Att förneka Israelis rätt att existera är en modern form av antisemitism

FN: s generalsekreterare Antonio Guterres lovade att vidta åtgärder för att avsluta antisemitismen och kallade förnekandet av Israels rätt att existera en modern form av anti-judisk hat. Vid ett tal, i söndags kväll, i samband med judiska världskongressens plenarsammanträde i New York, sade Guterres att han inte kunde kontrollera alla uttryck av fördomar mot Israel i FN. Men han sa att Israel har rätt att bli behandlad som vilken annan medlemsstat som helst. ”En modern form av antisemitism är förnekandet av Israels rätt att existera,” sade Guterres. ”Som FN: s generalsekreterare kan jag säga att staten Israel måste behandlas som någon annan stat, med exakt samma regler.” Israels, och amerikanska tjänstemän, tillsammans med Israels anhängare, har länge anklagat Förenta nationerna för’ fördomar mot Israel. Enligt U.N. Watch, en pro-israelisk grupp, som övervakar det internationella organet, fördömde FN: s generalförsamling Israel 20 gånger 2016, jämfört med sex fördömanden mot resten av världen tillsammans. Men Guterres betonade att vikten av att behandla landet rättvist, betyder inte att han alltid kommer att vara överens med alla beslut, och regeringsståndpunkter, som fattas av någon regering som sitter i Israel” men tillade  ”den absoluta obestridliga rätten att Israel ska existera, och att leva i fred och säkerhet med sina grannar. ”Han förespråkade också för  inrättandet av en palestinsk stat. ”Ni kan vara helt säkra på att jag som FN: s generalsekreterare kommer att stå i förgrunden i kampen mot antisemitism, och säkerställa så att FN kan vidta alla möjliga åtgärder för att antisemitism skall fördömas, och om möjligt utrotas från jordens yta ”, sa Guterreres   Följande text är ett kortare utdrag. Artikeln i sin helhet går att läsa via Jewish Telegraph Agency http://www.jta.org/2017/04/23/news-opinion/world/un-secretary-general-denial-of-israels-right-to-exist-is-modern-form-of-anti-semitism

50 år sedan Jerusalems enande firar vi med Rikskonferens i Norrköping! Program för Årskonferensen 2017

Fredag 18.00 Sabbatsmiddag med underhållning

Lördag Efter frukost, visning av Norrköpings synagoga och stadsvandring genom det judiska Norrköping

12.00 – 12.45  Lunch

12.45  Välkomsttal från Norrköpings kommun

13.00 – 14.30  Balfourdeklarationen 100 år – dess betydelse för Mellanöstern och Israel. Kristina Toledano Åsbrink.

14.30 – 15.00  Eftermiddagskaffe  15.00 – 15.30

Presentation av den nya organisationen 15.30 -1645  Årsmötesförhandlingar

17.00 – 18.00  Ambassadör Isaac Bachman

19.00 – 21.00  Festmiddag med tacktal till avgående ambassadör Isaac Bachman, lotteridragning

Söndag 08.00 – 09.00  Frukost

09.00 – 10.00   ”50 år sedan sexdagarskriget och Jerusalems återförening”.   Ulf Öfverberg

10.00   Förmiddagskaffe

10.30 – 11.30 ”Sverige och dess hållning till Israel.” Mathias Sundin och Magnus Oscarsson

11.30-12-15  Lars Adaktusson

12.15  Lunch och avslutning

Anmälningstalong, Samfundet Sverige-Israels Riksårskonferens i Norrköping 5-7 maj 2017  

Insändes till: Inga-Lill Sundström, Alviksvägen 228, 975 93 Luleå,  anmalan@sverigeisrael.org Ring 070-6799448 eller 0920-80161 för information.

Anmälan skickas in senast 25 april.  Betalning sker mot faktura som kommer som bekräftelse på anmälan. Konferens alternativ.

Sabbatsmiddag fredag kväll     320 kr.

Lördag seminarier inklusive Lunch  220 kr.

Festmiddag lördag kväll 400 kr.

Söndag seminarier inklusive Lunch 220 kr

Jag har särskilda krav på maten ……………………………………..

Jag bokar följande boende:

Fredag till Lördag Lördag till Söndag

Hotell inklusive frukost Enkelrum 1100/pp

Hotell inklusive frukost del i dubbelrum 650/pp

Vid beställning av dubbelrum anges namn på rumskamrat:…………………………………

Namn:

Adress:

Postadress:

Mobiltelefon:

E-post:  Om du vill ha fakturan till en annan adress än ovan

Namn:

C/o:

Adress:

Postadress:

E-post:  Vilka som är ombud för respektive lokalavdelning direkt av respektive styrelse till anmälan@sverigeisrael.se

 

Ge en gåva 

Hjälp oss göra Sverige till Europas mest Israelvänliga land. Hjälp oss i vårt arbete att försvara och skydda Israel. Hjälp oss bekämpa antisemitismen. Din gåva är oerhört viktig.

Bli medlem 

Varmt välkommen att bli medlem i samfundet Sverige-Israel. Ditt stöd är oerhört viktigt.

 

Israelnytts sammanställning, notiser och översättningar görs av dess redaktör om inte annat särskilt angetts. Hör gärna av Dig med frågor, synpunkter eller förslag till Sverige-Israels generalsekreterare Stefan Dozzi: stefan.dozzi@sverigeisrael.se
De artiklar och notiser, som publiceras i Israelnytt, överensstämmer inte nödvändigtvis med Samfundet Sverige-Israels åsikter, men inläggen bedöms som läsvärda. Ingen artikel i detta nummer av Israelnytt får reproduceras i tryckt form eller på Internet utan föregående skriftligt tillstånd av författaren.

 

Hur är det med det kristna kulturarvet?

Hur är det med det kristna kulturarvet? Gunnar Olofssons fråga om det kristna kulturarvet är snarare mer berättigad att gälla de muslimska länderna i Mellanöstern, skriver Monica Strandow.

Gunnar Olofsson ställer sig frågan om man egentligen bryr sig om vad som händer i det heliga landet, i synnerhet undrar han över det kristna kulturarvets fortsatta varande. Hans fråga i det fallet är snarare mer berättigad att gälla de muslimska länderna i Mellanöstern, där odemokratiska regimer och fanatiker sakta men säkert utplånar de kristnas närvaro. Endast en spillra finns numera kvar av de kristna efter deras flertusenåriga historia i området. I Israel och Jerusalem kan däremot de tre monoteistiska religionerna samsas, och även de kristnas olika heliga platser är skyddade. Tyvärr har Betlehems och Nasarets kristna fått en svårare tillvaro på senare tid, vilket inte beror på israelerna.

Det är knappast något att förundra sig över att Israel förklarat Jerusalem som sin odelbara och eviga huvudstad som faktiskt grundades för tretusen år sedan. Under tvåtusen år av förskingring runtom i hela världen var judarnas ständiga bön: ”Nästa år i Jerusalem. LeShana Haba’ah b’Jerushalayim.” Trots förskingringen är det väl känt att det alltid funnits en judisk befolkning i landet.

Olofsson undrar också vad som händer när processen är fullbordad. Det finns fullt fog att ställa den frågan med tanke på vilka krafter som kämpar om att få makt över Jerusalem. Man behöver inte vara särskilt insatt för att förstå vad som händer om odemokratiska organisationer liknande Hamas och andra, som inte värnar om mänskliga fri- och rättigheter, och där hedersrelaterat våld och förtryck är accepterat förutom terrorhandlingar, skulle komma till makten.

Förutom dessa ovanstående frågor, undrar Olofsson över de palestinska flyktingarna. Han glömmer i sammanhanget att nämna alla de tusentals judiska invånarna som fördrivits från muslimska länder runt om i Mellanöstern. De som överlevde förföljelsen blev bestulna på allt de ägde, innan de tvingades att lämna länder de befolkat, till och med före islams inträde genom Muhammed. Det är väl känt att efter Förintelsen under andra världskriget hade judarna en fristad i Israel. Om deras rättighet till sitt hemland ifrågasätts; vem skulle då ha större rätt?

I nuläget finns möjlighet för alla religioner och folk att leva sida vid sida, och väldigt många bryr sig verkligen om vad som händer, både bland araber och israeler. Men förutsättningen är att det finns tolerans och en uppriktig fredsönskan. Det ser dock dystert ut för framtiden, med tanke på den indoktrinering som små barn blir utsatta för i palestina-arabiska skolor, finansierade med enorma penningsummor från västvärlden, däribland Sverige. Där har vuxna ett stort ansvar och framför allt de politiska ledarna. För att få en bra framtid, är det dags att lägga ner våldet och hatets handlingar. När det sker; först då kan man säga att processen börjar gå mot fullbordan.
Insändare av Monica Strandow

Artikeln har publicerats i Hela Hälsingland 18 april http://www.helahalsingland.se/opinion/insandare/hur-ar-det-med-det-kristna-kulturarvet Insändaren var ett svar på Gunnar Olofssons densamma 15 april http://www.helahalsingland.se/opinion/insandare/vem-tillhor-jerusalem

Israelnytt nr 9 – 21 april 2017

Nyhetsbrev från Samfundet Sverige-Israel

Veckans innehåll:

1) Förstår verkligen svenska politiker regionen och antagonisternas intentioner? 
-Stefan Dozzi

En händelserik vecka är snart över som innehållit allt från att en cancerbehandlande kvinna stoppas med sprängmedel när hon fått tillstånd att resa in till Israel, till att palestinska myndigheten pausar sina förbindelser med FN-organet UNRWA för att de funderar på att ta bort kartor där israeliska städer visas som palestinska.

2) Självklart kan Sverige lära sig av Israel
Anders Persson

Artikeln, som är en slutreplik, har publicerats i Svenska Dagbladet den 18 aprilhttps://www.svd.se/sjalvklart-kan-vi-lara-av-israel/om/debatten-om-terrorism
Anders Persson svarar på Robin Bankels artikel ”Vad är det Sverige ska lära av Israel? https://www.svd.se/vad-ar-det-sverige-ska-lara-av-israel/om/debatten-om-terrorism
samt Nina Grens ”Nej Sverige bör inte lära av Israel”https://www.svd.se/nej-sverige-bor-inte-lara-av-israel/om/debatten-om-terrorism


3)
Palestinska myndigheten pausar förbindelser med UNRWA över förväntade utbildningsreformer som har för avsikt att inte avhumanisera Israel i det palestinska lärosystemet

Föreslagna ändringar av läroböcker av FN-organet, välkomnas av Israel, enligt uppgift, bland annat reviderade kartor, en ’balanserad representation i Jerusalem,’ och utskickande av meddelanden som ses som hets. Ändringarna, enligt arabiska medierapporter, inkluderar revideringar av kartor över Palestina, för att utesluta hänvisningar till städer i Israel som palestinska städer, en praxis många studier av palestinska läroböcker har refererat som ”uppvigling.”

4) Hur man slåss mot judisk maximalism hemma och arabmaximalism utomlands
Sionismens överlevnad har alltid varit beroende av att föra, och vinna, krig på inte mindre än två fronter. Idag är Israels överlevnad beroende av att judar och älskare av Israel gör detsamma: att bekämpa judiska maximalism hemma och bekämpa arabisk maximalism utomlands med samma passion och ihärdighet. Detta bör vara den nya standarden för dem som motsätter sig bägge formerna av maximalism.

5) Kan IS arbeta på Migrationsverket?
av Ivar Arpi
Ivar Arpi skriver om medarbetare på Migrationsverket som gillar IS och Hamas grundare, men har problem med någon som uttryckte sig Israelvänligt på Facebook.

6) Cancerpatient stoppad vid Gaza-Israelkorsning med explosivt material
Enligt uttalandet var materialet placerat under säkerhetskontrollen vid korsningen i bagaget till två systrar som är invånare i Gazaremsan. De två kvinnorna hade blivit godkända för att komma in i Israel för att få medicinsk behandling för cancer, vilken av de två systrarna lider av.

7) FN-anställda hyllar Hitler
41 namngivna anställda på FN:s flyktingorgan UNRWA hyllar Hitler, sprider antisemitism och stödjer terrorism på sina facebooksidor, visar en färsk rapport från UN Watch.

8) Gott & blandat

  • Sandvik Materials Technology har säkrat ett kontrakt som ensam leverantör av sömlösa rör i rostfritt stål till gasfältet Leviathan i Medelhavet. Ordervärdet är på cirka 400 miljoner kronor.
  • Israel ska förse EU med naturgas så att det ryska gasberoendet kan minska och därmed förhoppningsvis lindra den geostrategiska otryggheten som EU just nu lider av.
  • Daniel Azaria hade bara tänkt att var i Israel i ett år – nu har det gått tio. Han berättar om den omedelbara förälskelsen i Tel Aviv och om sin nära relation till sionismen.
9) Anmälan till Samfundet Sverige – Israels Riksårskonferens i Norrköping 5-7 maj 2017
Israel jubilerar – Sverige accelererar. Glöm inte att anmäla er till årets spännande Riksårskonferens!

SAS öppnar ny direktlinje till Eilat

SAS startar inför vintern 2017 en ny direktlinje mellan Stockholm och Eilat i södra Israel.

I SAS vinterprogram lanseras en ny direktlinje mellan Stockholm och Eilat med start 28 oktober. SAS kommer att flyga till Eilat med avgångar en gång i veckan på lördagar fram till 24 mars 2018.

SAS fortsätter att starta nya linjer till populära destinationer för att förbättra utbudet till våra resenärer. Vi följer nu upp några av våra senaste nyheter med en ny direktlinje till Eilat, som svenska turister rest till i flera decennier, säger Anders Wahlström, försäljningschef Sverige.

Populära Eilat, beläget vid Röda havet i södra Israel, erbjuder allt från vita sandstränder, korallrev och ökenliv till nattliv.

– Vi är glada över beslutet att SAS nu kommer att flyga direkt från Stockholm till Eilat, säger Mr.Yariv Levin, Israeli Ministry of Turism. Det har länge varit vårt mål att införa direktlinjer till Israel, vilket också är på stor uppgång då flera flygbolag numer flyger hit med ett rekordstort antal resenärer. Vi välkomnar de svenska turisterna som återvänder till Eilat och som väljer en attraktiv och unik destination som detta. Att uppleva exempelvis öknen under vintersäsongen är en unik upplevelse, säger Levin.

Tidtabell
Arlanda – Eilat, SK2911 avgår lördagar kl. 13.00 och landar 17.50
Eilat – Arlanda, SK2912 avgår lördagar kl. 18.40 och landar 23.45

Förutom nya direktlinjer så satsar SAS bland annat på att införa nya kabiner på samtliga kort- och medeldistansflyg. De nya kabinerna installeras löpande mellan 2017-2019. Från hösten 2017 påbörjas installation av marknadens idag snabbaste WiFi, med surfhastigheter som gör det möjligt att exempelvis streama filmer eller tv-serier ombord.

För mer information om Eilat se www.traveleilat.com

För mer information om SAS nya kabin se http://www.sasgroup.net/en/images/sas-new-cabin/

Bokning till Eilat kommer in i SAS system under dagen idag den 20 april.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
SAS pressjour, tel 46 8 797 29 44

Volvo fick pris för Israelaffär

Under onsdagskvällen utsågs Volvo Cars som vinnare av Trade Award. Ett pris som delas ut till företag som representerar goda handelsförbindelser med Israel. – Det är jätteroligt att få den här utmärkelsen och vi är stolta över den, säger Volvo Cars vice vd Mats Moberg.

Bakom Trade Award står Handelskammaren Sverige-Israel, som bildades 1957. Det vill säga bara några få år efter nationen Israels bildande. I föreningens stadgar står det att denna ska främja de politiska och kommersiella förbindelserna mellan Sverige och Israel. Det gör man bland annat genom att varje år anordna ett antal frukostmöten där man bjuder in intressanta föreläsare från Sverige och Israel.

Svensk-israeliska handelskammaren använder sitt breda kontaktnät och långa relationer länderna emellan till att främja handel och affärskontakter mellan svenska och israeliska företag. Här är Israels ambassads handelsavdelning en viktig länk.

Trade Award är ett sätt att synliggöra och lyfta fram framgångsrika exempel på svensk-israeliska handelskontakter. 2016 fick det svenska fintech-bolaget Klarna priset. Detta snabbt växande företag – som jobbar med lösningar för att förenkla för konsumenter att handla varor och betala över nätet – bedriver en viktig del av sin utveckling vid sitt israeliska kontor.

Men i år var det alltså ett klassiskt svenskt industriföretag som fick ta emot priset för förtjänstfulla insatser gällande svensk-israeliska handelsrelationer.

Prisutdelningen ramades in i bästa tänkbara industrimiljö nämligen Jernhusens legendariska lokaler i centrala Stockholm.

Årets pristagare är ett företag som är så svenskt som det bara kan vara om det inte vore för att det ägs av kineser, sade handelskammarens tf ordförande Ulf Birnik lite skämtsamt när han presenterade Volvo Cars.

Och han fortsatte:

Volvo Cars är ett företag som under många år haft ett mycket fruktbart samarbete med Israel inom handel och teknik och som nyligen investerat i den israeliska tech-huben Drive.

Volvos engagemang i Drive är ett exempel på det globala intresset för lösningar runt bland annat självkörande bilar och andra lösningar rörande mobil teknik och transporter. Redan 2003 samarbetade exempelvis Volvo via en partner med det israeliska företaget Mobileeye. Detta företag inom teknologi för självkörande bilar köptes så sent som förra månaden upp av halvledartillverkaren Intel för inte mindre än 15 miljarder dollar.

Ett av syftena med Volvos engagemang i Drive är att bidra till att stimulera framväxen av fler startupföretag inom dessa fält. Att det blev Israel är självklart.

– Israel är den hetaste startupscenen i världen när de kommer till företag som bildligt talat utvecklar ögonen, hjärnorna och nervsystemen i framtidens självkörande fordon, sade Mats Moberg, vice vd och ansvarig för forskning och utveckling, Volvo Cars till Världen idag.

Han menar att i detta unika land, med ett fantastiskt innovationsklimat finns bland annat förmågan att få spetsteknologi – som oftast först används inom militära tillämpningar – att blir tillgängliga i konsumentprodukter. Listan är lång allt från avancerade positioneringslösningar till leksaksdrönare för några hundralappar.

– Israel ligger till exempel mycket långt framme när det kommer till säkerhetslösningar som ärver teknologi från militära tillämpningar. Och säkerhet är A och O när det kommer till avancerade och tillförlitliga IT-lösningar som kommer att använda i morgondagens fordon.

Artikeln publicerades i Världen Idag