Purim – en festlig högtid

Purim är en rabbinsk högtid i början av våren och infaller den 14:e Adar (den 15:e Adar i städer omringade av mur, dvs ffa Jerusalem). Purim firas till minne av judarnas befrielse från belägringen de levde under i Persiska riket under kung Artaxerxes, vilket återges i Esters bok i Bibeln.

Judarna hotades av förintelse men lyckades alltså undkomma. Den persiske kungens främste rådgivare Haman hade tänkt dra lott om vilken dag förintelsen av judarna skulle genomföras, och därför heter helgen purim som betyder just lott.

Denna högtid kompenserar högtidligheten som präglar många av de andra judiska helgerna, och påbjuder istället munterhet och uppsluppenhet. Skolorna håller stängt, allmänna festligheter hålls överallt, tidningarna publicerar skämtnotiser som påminner om 1:a april, barn (liksom vuxna) klär ut sig i maskeradkostymer och när den festlika läsningen av Esters bok sker, ljuder skrammelredskap närhelst Haman’s namn nämns. Ortodoxa judar dricker sig smått berusade, inom vissa gränser, och utför en detaljerad lista med plikter: man skänker allmosor, man läser Esters bok både på kvällen liksom morgonen efter, man utbyter läckerheter och firar med en fullfjädrad högtidsfest.

I år (2019) inleds purim på kvällen den 20 mars och avslutas på kvällen den 21 mars.